P3 på radion – på ingång mot Sverige [2005-07-27, kl 11:30]
Vid vaktavbytet kl 6 på morgonen väcker Jonas mig när vi närmar oss Sveriges kust. Det första han säger är: ”Jag lyssnar på radio – svensk radio! Gomorron, nu ska jag fixa lite frukost till dig.”
Svensk radio i högtalarna! Känns helt overkligt, konstigt, härligt. Jag kliver upp ur kojen och tittar ut – vi ser Sveriges kust! Skåne! Kajsa Bergqvist glada röst hörs på sportradion och jag får tårar i ögonen av allt hemvant på en gång.

Vi känner oss glada och rörda, inte bara av att ha varit borta så länge, utan mest av känslan av att ha klarat det. Vi har tagit oss, i vår lilla segelbåt, ända till Karibien och hem igen! Både vi och båten är hela och allt har gått bra och vi har klarat målet och gjort det vi föresatt oss. Nu kommer det över oss att det som en gång kändes nästan omöjligt faktiskt gått jättebra och vi har fixat det! Wow! Vilken känsla! VI HAR KLARAT DET!!!

Under dagen lyssnar vi vidare på svensk radio, svenska sjörapporten, ekot, etc… Ett år, eller 14 månader för att vara mer exakt, sedan vi var här…

Det är soligt, det är varmt, små vågor och en underbar slör. Så här bra segling som vi haft det senaste dygnet har vi inte haft sedan Karibien känns det som. Vi bara njuter. Är det här Sveriges sätt att hälsa oss välkomna hem?

Vi lämnade Kiel igår morse i sällskap med Nefertiti och hade tänkt oss segla till Fehmarn, en tysk ö, en dagssegling bort från Kiel. ”… om det är bra så fortsätter vi”, sa vi till varann innan vi kastade loss. Det var bra! Sydväst – väst och ca 10 m/s. Kunde inte bli bättre.

Är det något vi lärt oss under det här året så är det att ta tillfället när det kommer. Att segla på om det går bra och är någorlunda bra väder. Det är så förvånande få tillfällen då det verkligen är bra väderförhållanden. Och vädret gör verkligen allt. Om det ska bli en härlig lugn segling då det är enkelt att hantera allt, eller om det blir en tuff, jobbig segling i skumpig sjö och motvind då det är kämpigt att klara av vanliga vardagliga saker som att laga mat, gå på toaletten, navigera etc. Man vet aldrig vad som sker nästa dag, då kan det vara motvind igen. Lika bra att segla på.

Så vi fortsatte. Nästa beslutspunkt var Gedser i Danmark. När vi var utanför var det fortsatt bra väder, så efter lite snabba överläggningar med Nefertiti över radion, bestämde oss för att fortsätta. Mot Sverige!!! Vi siktade sen på Ystad, men nu har vi bestämt oss för att fortsätta till Simrishamn istället. Vi kan vara framme redan ikväll…

Sverige. Tänka sig. Om några timmar är vi där…
S å underbart det känns. Nöjda och fantastiskt lyckliga. Det var långt hit. Men vad vi känner oss svenska nu. Vi har verkligen kämpat på sistone för att komma hit och vi längtar hem. Det känns starkt när man tittar ut på Sveriges kust. Vi bara tittar och tittar. Vårt hemland. Här hör vi hemma.

Inget tidvatten, inga sandbankar som flyttar på sig, inga starka strömmar, ingen intensiv fartygstrafik. Bara lugnt, blått, härligt östersjövatten.