Nollkoll på läget innan avfärd? [2004-06-08]
Det är svårt att beskriva de sista hektiska dagarna innan avfärd eftersom så mycket hände på kort tid. Båda är vi överens om att det var bland det tuffaste vi gjort. Efter en ganska slitsam vinter och vår var vi redan rätt så slutkörda, vilket gjorde att den här sista veckan kändes extra motig. Det var svårt att se hur lång tid allt skulle ta. Vi hade massor av punkter på våra listor kvar att göra. Vi fick prioritera bort allt som inte var superviktigt - insåg att en del arbete fick göras på vägen.

Vi försökte till en början hålla fast vid den 6 juni som avresedatum, men insåg sedan att det inte skulle hålla. Vi gav oss själva ytterligare två dagar och satte nytt avresedatum till tisdagen den 8 juni. Men för att klara det var vi verkligen tvungna att ge järnet. Vi drog ned på sömnen och ökade tempot ytterligare. Vi slet verkligen.

Det som tog mest kraft de sista dagarna var att lägenheten skulle flyttas ur. Så många beslut som skulle tas, eftersom det var fyra platser som alla saker skulle sorteras till: vindsförrådet, förrådet i Karlskoga, båten eller soptunnan. Vi hade inte hunnit fundera så mycket innan på vad som skulle med på resan, så det blev snabba beslut som kanske inte alltid blev de bästa. Vi började med att fylla och köra en minilastbil med lådor och cyklar till Karlskoga. Som tur var fick vi hjälp av Charlie och Fredrik med att bära de många lådorna tre trappor ned till lastbilen. I Karlskoga träffade vi alla föräldrar över en god risotto och Jonas pappa hjälpe till med bärandet till förrådet. På lördagen kämpade vi för att packa ned resten. Men vi fick ett skönt ett avbrott för Charlie och Pernillas fest på några timmar, innan vi åkte hem och fortsatte allt packande.

På söndagen skulle vi lämna över lägenheten till de nya hyresgästerna och då var vi tvungna att ha flyttat allt vi skulle ha med oss till båten, resten till vindsförrådet och ha gjort en ordentlig städning. Elin och Mattias ryckte in som räddande änglar och hjälpte oss med att köra de många lassen till båten, bära och kånka lådor, samt städa. Utan dem hade det aldrig gått vägen… Vi hann till slut i alla fall och de nya hyresgästerna kunde flytta in i en urtömd och nystädad lägenhet. Efter en dusch och te och mackor hos Elin och Matte åkte vi ut till kaoset i båten för att sova vår första natt ombord.

På grund av att vi var så stressade gjorde vi en del rätt så knäppa saker. Till exempel så försvann Jonas klocka och förlovningsring samt en väska med alla hans kläder mitt i flyttbestyren. Väskan inklusive klockan och ringen hittade vi dagen efter, väl instuvade långt in i vindsförrådet… I samband med att Jonas jobbmobil lämnades tillbaka till jobbet förlorades alla telefonnummer som vi missade att rädda, vilket gjorde att vi inte kunde nå alla vänner och de andra båtarna Amarillo och Nefertiti under en period. Vi fick låna en ny telefon, men laddaren var försvunnen någonstans i all packning, vilket inte gjorde det lättare. Dessa och andra saker hände i samma veva som vi hade lämnat ifrån oss tryggheten i vår lägenhet, allt var en enda röra i båten och vi undrade om vi fått med oss allt, och gjorde att vi under några dagar kände att vi hade nollkoll på läget.

.